Stackars kulturprofiler

06.11.2018 kl. 13:49

Den stora kulturprofilen, vistas i slott och rör sig på de stora arenorna, omfamnar prinsessor och litteraturpristagare, har den rätta blicken och de målmedvetna händerna, har sitt anseende, den finfördelade makten, en tratt av diamant genom vilken var och en av vikt ska silas ner, var och en av kött och kvinnligt blod, framför allt köttet. Den stora kulturprofilen täljer guld, täljer och täljer tills guldet blir till stenflisor och leken är slut och ändå förnekar kulturprofilen allt. Den stora kulturprofilen har aldrig gjort ett enda misstag.

Den lilla kulturprofilen har samma händer och blick som sin storebror, han har också ett visst anseende och makt för till exempel i en landsortskommun finns det inte så många att välja emellan. Och en kulturprofil, liten eller stor har alltid en inre och yttre övertygelse, ett sätt att greppa projekt, greppa kvinnor om midjan med de där händerna, bara en nuddning, bara ett meddelande så ordnar sig allting. Greppet är ändå så fast att det även innehåller en tyst överenskommelse. Ge och få är kulturprofilernas motto. När den lilla kulturprofilen åker fast för sitt tarvliga beteende, blånekar han.

En kulturprofil känner ingen skam, den som går på torra land och tillhör någon annan, den är inte igenkännbar. Kulturprofilen har enligt sig själv hög moral, han kan se ut över folket och skilja agnarna från vetet, de vackra från de fula, de som har snygga rumpor och de som borde skjutas. I kvinnohavet träffar alltid kulturprofilen rätt utom när han trampar i klaveret. Han är ändå upphöjd och tolererar inga motgångar. Även den lilla kulturprofilen täljer tills flisorna strittar. Han tycker att den stora kulturprofilen har gått för långt, han läser om honom i tidningen och skakar på huvudet. Allt medan han ruvar han på hämnd sedan han blivit utestängd från sina uppdrag.

Den stora kulturprofilen skakar galler och bryr sig katten i frivilliga brandkårens sommarteater som aldrig blev av. Enligt kulturprofilen är det orättvist och grundlöst att inte få glida runt på arenorna som förr med fingret instucket under någons kjol. Och den lilla kulturprofilen surar fortfarande i denna dag.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:


 

Anna Gullichsen

 

Det här är en skrivbok i vilken jag tänker högt.

I ett grönt hus i utkanten av Helsingfors bor jag på landet i staden. Jag bloggar mest om mitt skrivande, vilket inbegriper ingenting eller det mesta.

 

Bara en sak kan jag lova: inga bilder eller filmklipp.

 

 

anna.gullichsen@gmail.com


Om mig själv:

Tycker om: måndagar, gamla hus, skrangliga stolar, nästan utblommade tulpaner, trasmattor, rosmarin, vårljus, sommarhav, höstlöv, rimfrost, böcker, trädgård, sköna ting, egna barn, andras ungar, stearinljus, god mat, goda historier, champagne, tystnad och fullt ös.

Mina böcker:

Saga Blom

Saga Blom och snöflickan

Saga Blom kollar in våren

Betty är en speciell sorts ko

Hatten från Katalonien

Saga Blom och djungelspöket

Betty i luften

Kategorier

Senaste kommentarer

13.09, 12:28Bordsfläkten av Frida
09.08, 16:33Glad påsk av Live life
25.05, 14:59På sin bak av minna lindeb
10.05, 21:04Mitt liv av Nadja