I almanackan

Publicerad 02.01.2018 kl. 14:30

Idag har jag inhandlat en ny almanacka i vilken jag kan pricka in det som jag inte får glömma. Sånt som måste kommas ihåg. Dagar och veckor börjar rutscha iväg. En ny almanacka betyder att ett nytt år har tickat igång. Allt går av sig själv, tiden är hejdlös. Att blicka tillbaka och summera vad det och det betytt eller varit värdelöst hinner jag inte med. Det kan bli så konstiga konklusioner. Hur tänkte jag riktigt då och då. Almanackan hjälper mig att hålla reda på när och var. Dagboken kommer med överraskande avslöjanden. Att samla sig inför språnget är näst intill omöjligt. Ett språng kan vara olika för envar. Jag samlar på ord i en burk av grumligt glas som jag ärvt av min mor. När burken är full och börjar svämma över tar jag mitt skutt. Innan dess stretar och plitar jag, knackar ner lösryckta meningar. Så kallade anteckningar. I almanackan står det: skriv, måndag-söndag.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:

 

Anna Gullichsen

 

Det här är en skrivbok i vilken jag tänker högt.

I ett grönt hus i utkanten av Helsingfors bor jag på landet i staden. Jag bloggar mest om mitt skrivande, vilket inbegriper ingenting eller det mesta.

Bara en sak kan jag lova: inga bilder eller filmklipp.

Ibland träder gästbloggaren Prostinnan fram under rubriken Prostinnans bekännelser och betraktelser.

 

anna.gullichsen@gmail.com


Om mig själv:

Tycker om: måndagar, gamla hus, skrangliga stolar, nästan utblommade tulpaner, trasmattor, rosmarin, vårljus, sommarhav, höstlöv, rimfrost, böcker, trädgård, sköna ting, egna barn, andras ungar, stearinljus, god mat, goda historier, champagne, tystnad och fullt ös.

Mina böcker:

Saga Blom

Saga Blom och snöflickan

Saga Blom kollar in våren

Betty är en speciell sorts ko

Hatten från Katalonien

Saga Blom och djungelspöket

Betty i luften