Kisel och rymd

31.10.2016 kl. 08:38
Jag återvänder till kolonnerna som hade blivit vindkrökta, slipade av sand och salt, små och stora vindar, ljud av skälvande tallbarr, ett rike där inga fotsteg hörs. När man går i sanden, kan man förflytta sig ljudlöst framåt. Små djur gjorde spår där vattnet gått ut, havsbottnen var en fossil, sparad för eftervärlden. Det finns mycket som är bestående, jag gör vissa oåterkalleliga beslut, bestiger sådana dyner som flygsanden format, drivor i förvandling. Jag kan dröja kvar om jag vill eller gå rakt ut mot horisonten, på den räfflade sanden. Det doftar kisel och rymd, jag är så långt borta från förmultande blad och karamellhus i rad jag kan komma. Det är så enkelt, jag har gett mig av.  
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:


 

Anna Gullichsen

 

Det här är en skrivbok i vilken jag tänker högt.

I ett grönt hus i utkanten av Helsingfors bor jag på landet i staden. Jag bloggar mest om mitt skrivande, vilket inbegriper ingenting eller det mesta.

 

Bara en sak kan jag lova: inga bilder eller filmklipp.

 

 

anna.gullichsen@gmail.com


Om mig själv:

Tycker om: måndagar, gamla hus, skrangliga stolar, nästan utblommade tulpaner, trasmattor, rosmarin, vårljus, sommarhav, höstlöv, rimfrost, böcker, trädgård, sköna ting, egna barn, andras ungar, stearinljus, god mat, goda historier, champagne, tystnad och fullt ös.

Mina böcker:

Saga Blom

Saga Blom och snöflickan

Saga Blom kollar in våren

Betty är en speciell sorts ko

Hatten från Katalonien

Saga Blom och djungelspöket

Betty i luften

Kategorier

Senaste kommentarer

01.03, 23:54Man blir som tokig av IdalottaSyssa
13.09, 12:28Bordsfläkten av Frida
09.08, 16:33Glad påsk av Live life
25.05, 14:59På sin bak av minna lindeb